Månadsarkiv: april 2015

10. Därför ska ni inte ens fundera på öppna klassrum eller bibliotek

På Brunnsängsskolan, i Södertälje, rev de väggarna och skapade öppna klassrum. Både lärare och elever stördes av ett ständigt bakgrundsbrus, så väggarna byggdes upp igen. På Dragonskolan, i Umeå, bestämde arkitektbyrån, från Stockholm, att väggarna till biblioteket skulle rivas. Som om inte det räckte byggde de en scen – så när ett band spelar störs både personal och besökare på biblioteket. Protesterna resulterade i att biblioteket inte växte ut i folkvimlet och att man byggde en glasvägg, som inte – heller det – är ett bra alternativ.

Vad lär vi oss av detta? Lita inte på arkitekter och skaffa mer kunskap.

ögaHjärnan – Människans hjärna tar emot 11 miljoner bitar intryck varje sekund från våra yttre sinnen, enligt forskare. Ögonen dras alltid till en rörelse och hjärnan registrerar alla ljud. Det är nedärvda beteenden som bidragit till att människan har överlevt som art, så det är inte något vi kan göra oss av med hux flux.

Arbetsminnet ­– har plats för information som motsvarar sju bit. Det rymmer ett telefonnummer, men inte ett riktnummer har någon sagt. Tänk dig en vindrutetorkare som ständigt sveper över rutan; så fungerar arbetsminnet. Det fylls ständigt på med ny information som raderas.

Störningar – När något stör dig flyttar du intuitivt uppmärksamheten från det du håller på med – till det som stör. Och varje gång tar det upp till 25 minuter att komma tillbaka mentalt till den ursprungliga arbetsuppgiften, enligt forskning. Ett tungt argument.

SkrivprocessenFå aktiviteter är så kognitivt krävande som att skriva, enligt forskare. Det är en problemlösande process som både är komplex och lättstörd. Samtidigt som du skriver, tänker du på hur fortsättningen av meningen ska formuleras, vilka ord du ska använda och hur du ska passa in det nya, i det du redan skrivit och planerar att skriva. Där någonstans går gränsen för vad arbetsminnet klarar av.

Läsprocessen – Att skriva består till stor del av att läsa – och även det är en skör och lättstörd process.

FlowKreativitet – är också en känslig process. Jag intervjuade Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och internationellt verksam konsertpianist. New York Times betecknade hans solodebut i New York 2001, med Ligetis etyder, som ”spektakulär”. Fredrik Ullén, som studerar inlärning, kreativitet och flow, säger: ”Ju mer ostörd jag kan vara desto mer flow, desto mer fokus och desto bättre går det – tveklöst”.
Han samarbetar med flow-begreppets skapare Mihály Csíkszentmihályi.

Var god stör ej!




9. Köp inte texter som är skrivna i ett kontorslandskap

Din spelplan, som köpare eller producent, ser ut så här:

Hjärnan – Människans hjärna tar emot 11 miljoner bitar intryck varje sekund från våra yttre sinnen, enligt forskare. Ögonen ögadras alltid till en rörelse och hjärnan registrerar alla ljud. Det är nedärvda beteenden som bidragit till att människan har överlevt som art, så det är inte något vi kan göra oss av med hux flux.

Arbetsminnet ­– är utan tvekan futtigt. Det har plats för information som motsvarar sju bit. Det rymmer ett telefonnummer, men inte ett riktnummer har någon sagt. Tänk dig en vindrutetorkare som ständigt sveper över rutan; så fungerar arbetsminnet. Det fylls ständigt på med ny information som raderas. Och, som du precis läst, är det 11 miljoner bitar intryck varje sekund som konkurrerar om att ta plats i arbetsminnet.

Kontorslandskap – Vi blir avbrutna var elfte minut i ett kontorslandskap, enligt forskare. Det innebär att du flyttar uppmärksamheten – från det du håller på med, till det som stör. Och varje gång tar det upp till 25 minuter att komma tillbaka mentalt till den ursprungliga arbetsuppgiften. Den som skriver är med andra ord aldrig riktigt helt fokuserad på sin arbetsuppgift. Och det blir dyrt för den som betalar för den.

Skrivprocessen – Det är få aktiviteter som är så kognitivt krävande som att skriva, enligt forskare. Det är en problemlösande process som både är komplex och lättstörd. Samtidigt som du skriver, tänker du på hur fortsättningen av meningen ska formuleras, vilka ord du ska använda och hur du ska passa in det nya, i det du redan skrivit och planerar att skriva. Där någonstans går gränsen för vad arbetsminnet klarar av.

Läsprocessen – Att skriva består till stor del av att läsa – och även det är en skör och lättstörd process.

FlowKreativitet – är ytterligare en känslig process. Jag intervjuade Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och internationellt verksam konsertpianist. New York Times betecknade hans solodebut i New York 2001, med Ligetis etyder, som ”spektakulär”. Fredrik Ullén, som studerar inlärning, kreativitet och flow, säger: ”Ju mer ostörd jag kan vara desto mer flow, desto mer fokus och desto bättre går det – tveklöst”.
Han samarbetar med flow-begreppets skapare Mihály Csíkszentmihályi.

Ja, men… Det är klart att du kan springa en VM-final i foppatofflor, hoppa höjd i högklackat eller sitta och skriva i ett kontorslandskap. Men det går inte lika snabbt och du når inte lika högt.




8. Så hamnar informationen i långtidsminnet

Våra hjärnor tar emot 11 miljoner bitar intryck varje sekund och vi tänker 60 000 tankar varje dag. Den stora frågan är förstås vad – av allt detta – hamnar i långtidsminnet. För det räcker förstås inte att du uppmärksammar ett budskap.

Forskarna säger att det i huvudsak sker på tre sätt: genom traumatiska och euforiska upplevelser samt repetition.

HjärtaTraumatiska upplevelser är så starka att de lagras direkt i långtidsminnet. Alla inblandade sinnesreglage dras upp i topp och du kommer  att minnas händelserna för all framtid. Likadant är det med euforiska upplevelser, som den första kärleken, bröllop, barnens födelse och så vidare.

I alla andra fall är repetition en förutsättning för att programmera in något i långtidsminnet. Det är förklaringen till att repetition är ett mantra i reklambranschen; du ser samma annonser och tv-reklam flera gånger. Repetition är också viktigt vid all inlärning.

Inlärning – ett avtryck i hjärnan

Tänk dig en slät klump med modellera. Den symboliserar din hjärna och första gången du kommer i kontakt med något, så lämnar det ett avtryck i hjärnan. Någon har sagt att det är som att dra en tunn linje med lillfingernageln i leran. När du upprepar det blir strecket djupare. Och ju djupare det är, desto lättare går det.

Ett exempel: Du försöker lära dig spela riffet till Smoke on the water. Det går lite knackigt, men efter mycket träning sitter det. Du har skapat ett neuralt nätverk.

Super MarioSuper Mario hoppar i rätt ögonblick

Hjärnan försöker hela tiden effektivisera processerna, genom att skapa neurala nätverk. De styr din kropp, ditt tal, medverkar i dina beslut och utför dina beslut. De hjälper dig att automatisera proces­serna. Och faktum är att mycket i din vardag har blivit automatiserat.

Du vet – utan att räkna – vad åtta gånger tre är. Du kommer inte ihåg om du låste dörren när du gick ut, men i de flesta fall har autopiloten varit påkopplad och dörren är låst. Bilkör­ningen har gått från det stadium där varje moment var medvetet och krävde stor koncentration till något du gör helt automatiskt. Du väljer utan att tveka ditt jeansmärke, bland alla andra märken i affären. Och efter många timmars repetition hoppar Super Mario i exakt rätt ögonblick för att undvika ett hinder i Game Boy.