Årliga Arkiv: 2015

15. Sex förklaringar till varför mellanrubriker är väldigt viktiga

Det är endast läsarens intresse som avgör hur långt han/hon läser. Det första intrycket är avgörande för att fånga intresset. Mellanrubrikerna har en väldigt viktig funktion i den här processen.

  1. För den som kollar igenom en text är mellanrubrikerna avgörande. Hjärnan börjar läsa hela eller delar av rubriken och ingressen. Om de verkar lovande studsar ögonen vidare – och då kan mellanrubrikerna avgöra om ­läsaren fortsätter att läsa eller inte.
  1. GoogleDen som googlar använder mellanrubrikerna för att se om det är rätt text; om den innehåller det han/hon letar efter. De som kommer via en sökmotor börjar oftast med att kolla rubrik, ingress och mellisar. Lägg ner tid på dem.
  1. För den som är intresserad av texten har mellanrubrikerna liten betydelse. Studier med ögonkamera visat att blicken sveper förbi mellisen och går direkt på texten under den. Läsarna är redan fångade av ämnet.
  1. För den som håller på att tappa intresset för texten kan mellanrubriken vara avgörande. Genom en bra mellanrubrik kan du hålla kvar läsaren i texten ett tag till.
  1. En text på nätet ska innehålla fler mellanrubriker, jämfört med om samma text publiceras på papper.
  1. Är mellanrubrikerna lockande? Attraherar de läsaren? Svarar de på hans/hennes frågor?

Hjärnan dras också till punktlistor 🙂

34 punkter som gör dig till en bättre textförfattare

Min bok Bäst i text Läseboken/Skrivboken avslutas med 34 punkter som gör dig till en bättre textförfattare. Mellanrubriker är en av dem.

Jag föreläser om hur vi skriver texter som utgår från hur hjärnan läser. Jag har tider kvar innan julhelgen. Hör av dig.

Hälsningar
Tomas Dalström




14. Forskning visar: Minnesfiska – bästa sättet att lära sig

Vill du bli bättre på att lära dig något som är viktigt?

Är det bäst att skriva en sammanfattning och repetera den? Stryka över nyckelord med överstrykningspenna? Eller..?

FlöteDet bästa sättet, enligt forskare, är att minnesfiska.

– Om du verkligen ska försöka komma ihåg en text, är det bättre att försöka återberätta den – utan att ha den framför dig. Genom att testa dig själv på det här sättet, förstärker du din minnesbild. Poängen är att du hämtar information från långtidsminnet, utan att ha texten framför dig. Det skapar mycket bättre minnesspår in i långtidsminnet och gör att det senare blir enklare och effektivare att hämta fram minnet.

Det säger Bert Jonsson när jag intervjuar honom. Han är doktor i psykologi vid Umeå universitet och arbetar bland annat i ett projekt som kallas Minne och lärande.

Varje minneskrok representerar ett minne
Om du tänker dig ett timglas, så representerar den undre delen långtidsminnet. Här finns allt du lärt dig och vet om världen i en organiserad struktur.

Man kan säga att varje minne representeras av en minneskrok – och varje gång du aktiverar den, förstärks programmeringen. Och det är precis det som sker, när du minnesfiskar – eller gör upprepade tester – som forskarna kallar det.
När du försöker återberätta texten utan att titta på den, försöker du fånga en minneskrok – och när du lyckas med det, kan du kalla fram det minne du söker efter. Det blir plötsligt medvetet och du kan berätta det. Du minnesfiskar helt enkelt.
Hur vet man att det här är det bästa sättet?
– Det är en hel del tunga publikationer som har publicerat forskning om upprepad testning, bland annat Science. Artiklarna visar hur effektivt det är jämfört med andra studietekniker och att det fungerar i princip i alla sammanhang.

I en känd studie har man jämfört tio vanliga sätt att lära sig något och det här är en av två studietekniker som får resultatet ”high”. Den andra är att sprida ut lärandet över tid.

Det är alltså bättre att repa en timma om dagen i tio dagar, än tio timmar en dag. Jag kan också konstatera att de tekniker jag har använt mycket genom åren: att anteckna det viktigaste eller markera nyckelord med överstrykningspenna och repa, repa, repa – får resultatet ”low”.

Nu är det minnesfiske som gäller.




13. Barn från låginkomstfamiljer har hört 30 miljoner färre ord än sina jämnåriga i höginkomstfamiljer

1. Omjämlik språkstart präglar livet. Barn från låginkomstfamiljer har vid tre års ålder hört 30 miljoner färre ord än barn från höginkomstfamiljer. Det visar en uppmärksammad forskningsrapport publicerad av professorerna Betty Hart och Todd R Risley. ”Word gap” har blivit ett begrepp.

The association for Library Service to Children (ALSC) har startat kampanjen med devisen ”Babies need words every day to bridge the word gap”. Den ska förbättra kännedomen om hur viktigt det är att barn dagligen får höra ord genom tal, läsning, sång och lek.

2. Oroligt. Det händer i hjärnan när vi läser, skriver och pluggar. Och därför presterar vi sämre när vi blir störda av mobiler, samtal i rummet med mera.

Den som låter sig störas ofta av mobilen, andra ljud och rörelser har svårare att vara uppmärksam, får sämre minne och kommer in i en ny uppgift långsammare.

Du kan läsa mer i nya Biblioteksbladet. På sidorna 42 och 26.




12. Forskare: Vill du bli kreativare? Ta en lätt distraherande paus

SynapserHjärnans 86 miljarder nervceller är var och en kopplad till 10 000 andra i snitt. I dessa kopplingar – synapserna – är våra minnen lagrade.

– De är en förutsättning för att vi ska kunna vara skapande varelser. De är själva råvaran, berättar Pontus Wasling, hjärnforskare vid Sahlgrenska sjukhuset, när jag intervjuar honom.

Synapserna är utspridda i nätverk. I den kreativa processen blir de kopplade till ett annat nätverk – med en annan idé – och utifrån den processen kan vi skapa en ny idé.

Fann ett okänt nätverk i hjärnan
2001 undersökte forskaren Marcus Raichle vad som händer i hjärnan, när vi inte gör något. Han – och alla andra – förväntade sig att aktiviteten skulle minska, men de ökade. Han hade funnit det defaulta nätverket.

Vi kan inte förlita oss på Google

När vi aktiverar det, kan en annan idé – ett minne – koppla ihop sig med minnen som finns längre bort än vanligt.
Pontus Wasling konstaterar att vi inte kan förlita oss på Google och sluta lära oss saker utantill.

– Det går inte att googla fram idéer. Kreativitet handlar om att kombinera minnen, för att kunna se större sammanhang. Om vi ska hitta knytpunkten mellan två idéer, som kan vara väldigt avlägsna, måste vi ha dem i våra hjärnor. Einstein hade inte kommit på relativitetsteorin med hjälp av Google.

En modell för kreativitet:

  1. Bestäm ett mål.
  2. Ta reda på allt du behöver veta.
  3. Ta en paus och gör något du gillar.
  4. Hjärnan arbetar hela tiden i bakgrunden och plötsligt – som från ingenstans – dyker det upp en idé och det är först nu du blir medveten om den.

Under pausen ska du inte fokusera på idén, utan göra något som är lätt distraherande, som forskarna säger. För en lätt distraherande uppgift är bättre än vila eller ingen paus alls. Man brukar tala om laga mat, duscha, jogga…

Ungefär samma sak händer på natten under REM-sömnen, som också är en paus. Det är förklaringen till att du blir bättre på något och kreativare, när du fått sova saken.

Det tar tid innan allt tystnar ner

Det handlar om att frigöra tid och rum, eftersom det tar tid innan allt tystnar ner. Det är först då som default-nätverket kan börja arbeta åt dig.

– Du kan inte lyssna på musik, sitta i kontorslandskap, multitaska eller låta dig störas på något annat sätt.





11. Utan fördomar – blir det kaos. Testa hur fördomsfull du är!

Människor tänker framförallt på fördomar som något negativt, men vi har även positiva fördomar. En förklaring till att vi skapar stereotypa bilder är att vår hjärna har begränsade mentala resurser, samtidigt som den bombarderas med elva miljoner bit information varje sekund från våra yttre sinnen.

Ett exempel: när vi talar om vår barndoms somrar, kommer vi inte ihåg alla, så hjärnan ekonomiserar processen genom att skapa en modell för hur en sommar ser ut. Och min är alltid solig med bad och jordgubbar.

En gammal dam rånar mig inte
Katt -prejudice
Stereotyper om grupper är en typ av scheman som fungerar på samma sätt. Om vi placerar individer i grupper, exempelvis ung eller gammal, betyder det att du inte behöver börja från noll för varje person som du möter. När du ser en gammal dam på en mörk bakgata, inser du snabbt att chansen att hon ska råna dig är minimal

– Vi kan använda vår erfarenhet av gruppen för att dra slutsatser, om den nya personens egenskaper, på basis av det vi vet om gruppen. Och vi kategoriserar inte bara människor, utan allt vi vet något om, säger Torun Lindholm, professor i socialpsykologi, vid Stockholms universitet, när jag intervjuar henne.

Fördomar skapas i en omedveten process

Ptatbubbla - litenHjärnans arbete med att skapa fördomar är en omedveten process. Det pågår ständigt massor av processer i hjärnan, som är automatiserade och som vi inte har kontroll över.

– Om inte hjärnan kunde arbeta parallellt på ett omedvetet plan, skulle vi inte ha en aning om vad vi skulle kunna förvänta oss. Det skulle bli kaos och vi skulle inte ha nått den utvecklingsnivå vi är på idag.

Samtidigt är det inte oproblematiskt. Det är vanligt med negativa fördomar om grupper, men även exempelvis olika varor och tjänster, som vi inte har kommit i kontakt med.

Testa hur fördomsfull du är!
Folk vill generellt inte se sig som fördomsfulla. Jag tror att vi framförallt måste förstå att vi har associationer, som vi måste försöka ifrågasätta. Det är alltid jobbigt för det är en mer ansträngande tillvaro att vara öppen och ifrågasätta sina egna bedömningar, säger Torun Lindholm.

Testa hur fördomsfull du är. Det är ett mycket väldokumenterat test, på svenska, som Torun Lindholm rekommenderar: https://implicit.harvard.edu/implicit/sweden/

Texten är en bearbetning av en längre artikel som har varit publicerad i Dagens Media.

 




10. Därför ska ni inte ens fundera på öppna klassrum eller bibliotek

På Brunnsängsskolan, i Södertälje, rev de väggarna och skapade öppna klassrum. Både lärare och elever stördes av ett ständigt bakgrundsbrus, så väggarna byggdes upp igen. På Dragonskolan, i Umeå, bestämde arkitektbyrån, från Stockholm, att väggarna till biblioteket skulle rivas. Som om inte det räckte byggde de en scen – så när ett band spelar störs både personal och besökare på biblioteket. Protesterna resulterade i att biblioteket inte växte ut i folkvimlet och att man byggde en glasvägg, som inte – heller det – är ett bra alternativ.

Vad lär vi oss av detta? Lita inte på arkitekter och skaffa mer kunskap.

ögaHjärnan – Människans hjärna tar emot 11 miljoner bitar intryck varje sekund från våra yttre sinnen, enligt forskare. Ögonen dras alltid till en rörelse och hjärnan registrerar alla ljud. Det är nedärvda beteenden som bidragit till att människan har överlevt som art, så det är inte något vi kan göra oss av med hux flux.

Arbetsminnet ­– har plats för information som motsvarar sju bit. Det rymmer ett telefonnummer, men inte ett riktnummer har någon sagt. Tänk dig en vindrutetorkare som ständigt sveper över rutan; så fungerar arbetsminnet. Det fylls ständigt på med ny information som raderas.

Störningar – När något stör dig flyttar du intuitivt uppmärksamheten från det du håller på med – till det som stör. Och varje gång tar det upp till 25 minuter att komma tillbaka mentalt till den ursprungliga arbetsuppgiften, enligt forskning. Ett tungt argument.

SkrivprocessenFå aktiviteter är så kognitivt krävande som att skriva, enligt forskare. Det är en problemlösande process som både är komplex och lättstörd. Samtidigt som du skriver, tänker du på hur fortsättningen av meningen ska formuleras, vilka ord du ska använda och hur du ska passa in det nya, i det du redan skrivit och planerar att skriva. Där någonstans går gränsen för vad arbetsminnet klarar av.

Läsprocessen – Att skriva består till stor del av att läsa – och även det är en skör och lättstörd process.

FlowKreativitet – är också en känslig process. Jag intervjuade Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och internationellt verksam konsertpianist. New York Times betecknade hans solodebut i New York 2001, med Ligetis etyder, som ”spektakulär”. Fredrik Ullén, som studerar inlärning, kreativitet och flow, säger: ”Ju mer ostörd jag kan vara desto mer flow, desto mer fokus och desto bättre går det – tveklöst”.
Han samarbetar med flow-begreppets skapare Mihály Csíkszentmihályi.

Var god stör ej!




9. Köp inte texter som är skrivna i ett kontorslandskap

Din spelplan, som köpare eller producent, ser ut så här:

Hjärnan – Människans hjärna tar emot 11 miljoner bitar intryck varje sekund från våra yttre sinnen, enligt forskare. Ögonen ögadras alltid till en rörelse och hjärnan registrerar alla ljud. Det är nedärvda beteenden som bidragit till att människan har överlevt som art, så det är inte något vi kan göra oss av med hux flux.

Arbetsminnet ­– är utan tvekan futtigt. Det har plats för information som motsvarar sju bit. Det rymmer ett telefonnummer, men inte ett riktnummer har någon sagt. Tänk dig en vindrutetorkare som ständigt sveper över rutan; så fungerar arbetsminnet. Det fylls ständigt på med ny information som raderas. Och, som du precis läst, är det 11 miljoner bitar intryck varje sekund som konkurrerar om att ta plats i arbetsminnet.

Kontorslandskap – Vi blir avbrutna var elfte minut i ett kontorslandskap, enligt forskare. Det innebär att du flyttar uppmärksamheten – från det du håller på med, till det som stör. Och varje gång tar det upp till 25 minuter att komma tillbaka mentalt till den ursprungliga arbetsuppgiften. Den som skriver är med andra ord aldrig riktigt helt fokuserad på sin arbetsuppgift. Och det blir dyrt för den som betalar för den.

Skrivprocessen – Det är få aktiviteter som är så kognitivt krävande som att skriva, enligt forskare. Det är en problemlösande process som både är komplex och lättstörd. Samtidigt som du skriver, tänker du på hur fortsättningen av meningen ska formuleras, vilka ord du ska använda och hur du ska passa in det nya, i det du redan skrivit och planerar att skriva. Där någonstans går gränsen för vad arbetsminnet klarar av.

Läsprocessen – Att skriva består till stor del av att läsa – och även det är en skör och lättstörd process.

FlowKreativitet – är ytterligare en känslig process. Jag intervjuade Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och internationellt verksam konsertpianist. New York Times betecknade hans solodebut i New York 2001, med Ligetis etyder, som ”spektakulär”. Fredrik Ullén, som studerar inlärning, kreativitet och flow, säger: ”Ju mer ostörd jag kan vara desto mer flow, desto mer fokus och desto bättre går det – tveklöst”.
Han samarbetar med flow-begreppets skapare Mihály Csíkszentmihályi.

Ja, men… Det är klart att du kan springa en VM-final i foppatofflor, hoppa höjd i högklackat eller sitta och skriva i ett kontorslandskap. Men det går inte lika snabbt och du når inte lika högt.




8. Så hamnar informationen i långtidsminnet

Våra hjärnor tar emot 11 miljoner bitar intryck varje sekund och vi tänker 60 000 tankar varje dag. Den stora frågan är förstås vad – av allt detta – hamnar i långtidsminnet. För det räcker förstås inte att du uppmärksammar ett budskap.

Forskarna säger att det i huvudsak sker på tre sätt: genom traumatiska och euforiska upplevelser samt repetition.

HjärtaTraumatiska upplevelser är så starka att de lagras direkt i långtidsminnet. Alla inblandade sinnesreglage dras upp i topp och du kommer  att minnas händelserna för all framtid. Likadant är det med euforiska upplevelser, som den första kärleken, bröllop, barnens födelse och så vidare.

I alla andra fall är repetition en förutsättning för att programmera in något i långtidsminnet. Det är förklaringen till att repetition är ett mantra i reklambranschen; du ser samma annonser och tv-reklam flera gånger. Repetition är också viktigt vid all inlärning.

Inlärning – ett avtryck i hjärnan

Tänk dig en slät klump med modellera. Den symboliserar din hjärna och första gången du kommer i kontakt med något, så lämnar det ett avtryck i hjärnan. Någon har sagt att det är som att dra en tunn linje med lillfingernageln i leran. När du upprepar det blir strecket djupare. Och ju djupare det är, desto lättare går det.

Ett exempel: Du försöker lära dig spela riffet till Smoke on the water. Det går lite knackigt, men efter mycket träning sitter det. Du har skapat ett neuralt nätverk.

Super MarioSuper Mario hoppar i rätt ögonblick

Hjärnan försöker hela tiden effektivisera processerna, genom att skapa neurala nätverk. De styr din kropp, ditt tal, medverkar i dina beslut och utför dina beslut. De hjälper dig att automatisera proces­serna. Och faktum är att mycket i din vardag har blivit automatiserat.

Du vet – utan att räkna – vad åtta gånger tre är. Du kommer inte ihåg om du låste dörren när du gick ut, men i de flesta fall har autopiloten varit påkopplad och dörren är låst. Bilkör­ningen har gått från det stadium där varje moment var medvetet och krävde stor koncentration till något du gör helt automatiskt. Du väljer utan att tveka ditt jeansmärke, bland alla andra märken i affären. Och efter många timmars repetition hoppar Super Mario i exakt rätt ögonblick för att undvika ett hinder i Game Boy.




7. Multitasking del 2: Någonting har hänt

1. Jag frågade en kille på ett stort företags kundtjänst hur ofta hans kollegor kollade på på sina privata mobiler under en timma. ”Tio gånger i timmen”, svarade han efter att ha tänkt efter en stund. ”Om de inte träffat en kille eller tjej förstås. Då blir det oftare”.

Var sjätte minut alltså – för den som inte är kär.

Har du egna exempel? Skriv gärna några rader på min blogg.

2. På en föreläsning nyligen berättar en lärare att en kollega bad alla elever att lägga upp sina  mobiler och så räknade hur de många gånger var och en blev störd under en lektion.

SamsungDen som ”vann” fick 22 pushar.

Eller förlorade. Med tanke på att elevens hjärna inte uppfattar vad läraren säger – arbetsminnet kan bara göra en sak i taget och att det tar tid att komma tillbaka mentalt till den ursprungliga uppgiften – så är eleven inte närvarande många minuter, under lektionen. Om han/hon svarar så blir resultatet ännu sämre.

3. En rutinerad datakonsult berättar att hans unga kollegor ofta kollar på mobilen när de arbetar ute hos kunder.

Arbetsgivare i Sverige och EU är bekymrade över att det är svårare att hitta arbetssökande som är mentalt närvarande på arbetsplatsen.

4. Jag föreläste och när det blev lunch hamnade jag bredvid en professor, som arbetar på ett ansett norskt universitet.

Norsk flaggaHan berättar att han har slutat att föreläsa. Många studenter är inte mentalt närvarande och de kommer till hans tjänsterum efteråt och kräver att han ska hjälpa dem. Han säger att det inte fungerar, eftersom han gör storföreläsningar för flera hundra studenter.

Nu spelar han in korta filmer. De får titta på dem, läsa kurslitteratur och svara på uppgifter. ”Vi kastar ut dem på djupt vatten och sen ska de klara sig till andra sidan”.

”Det hände något 2009 då Facebook slog igenom i Norge och det dröjde inte länge innan de smarta telefonerna nått en kritisk massa”.

Han är bekymrad över att så många inte kan låta blir mobilerna och han undrar hur det ska gå för dem när de kommer ut i arbetslivet.

5. En mellanchef på ett känt företag som bygger hus, berättar att han blir tokig på alla inhyrda hantverkare som pratar i mobilen i tid och otid.

”Om vi behöver hjälp med något snabbt, vinkar de bara avvärjande med handen, vänder ryggen till och forsätter att prata.




Recension: Att lära sig tar tid

Har precis fått en recension på min bok från Hem och skola i Finland.

”I boken Bäst i text får läsaren mycket att tugga på när det gäller samhällets nymodiga manicker och metoder som berör läsning och skrivning.För de pedagoger som på något sätt sysslar med skolutveckling, där datorer och läsplattor kommit in som nya hjälpmedel, borde speciellt kapitlet om digital läsning vara grundkunskap innan man rusar vidare. Även föräldrar har behållning av texten.

Boken är på alla sätt konkret och informativ. Den inbjuder också till fortsatta diskussioner med alla berörda inom området.” Läs mer
Hem och skola Finland, nr 1 2015